Äntligen online igen!
Internetuppkopplingarna har varit urusla sedan vi var i Ushuaia, och jag har inte kommit in på bloggen. Men nu verkar det bättre, så nu blir det några inlägg på en gång.
Jag börjar med att berätta om dagarna i Ushuaia, världens sydligaste stad. Vi var där från tisdag 14/2 - fredag 17/2.
Höjdpunkt
Ushuaia visade sig vara resans höjdpunkt! Hittills, ska jag väl tillägga, för vi har ju nästan halva resan och många upplevelser kvar.
Jag hade egentligen inga särskilda förväntningar på Ushuaia. Hade nog en vag och omedveten föreställning mig nog en utspridd bebyggelse med små plåthus med få fönster.
Det var helt fel. Ushuaia är en härlig stad med 100 000 innevånare. Den ligger på en brant fjällsluttning vid Beaglekanalen. Längs de branta backarna ligger fina hus i glada färger. Det är en blandad, skojig arkitektur, med äldre och nyare hus intill varandra.
Utbudet av affärer är stort. Det finns flera restauranger med riktigt god och vällagad mat. Det finns flera mysiga pubar med hög stämning på kvällen.
Men det bästa av allt är naturen. Staden är omgiven av spetsiga tusenmeterstoppar. På sluttningarna växer skog som slutar vi vattnet.
Ushuaia är ett paradis för vandrare, klättrare och andra äventyrare, både sommar och vinter. På vintern är det fantastisk skidåkning här, liksom isklättring, hundspann och andra snöaktiviteter. Härifrån utgår också alla antarktikresor.
Jag blev stormförälskad i denna stad, som dessutom har en mycket intressant historia som börjar för minst 7000 år sedan med yamanesindianer som flyttade runt längs kanalen och levde framför allt på att jaga sjölejon. De levde ostörda ända tills portugiserna dök upp långt senare.
Sedan kom kolonisationstiden när alla indianer utom några få dödares och de som fick leva skickades norrut som slavar. När kolonisationstiden var över följde en rad konflikter.
Under landets diktatortid deporterades revolutionära studenter från Buenos Aires och andra städer till Ushuaia, där många fänglsades eller försvann.
Senare regeringar har lockat människor till staden med höga löner i aluminiumfabriken och erbjudanden om ett stycke mark och ett hus. Numer är turismen den största näringen och många har flyttat dit för de fantastiska möjligheterna till friluftsliv och det behagliga vinterklimtatet vid havet. (Det blir aldrig kallare än -15.)
Det finns såklart mycket, mycket mer att berätta om Ushuaias historia, till exempel Charles Darwin var där och inspirerades till evolutionsteorin när han åkte på Beaglekanalen.
I hans kölvatten åkte också vi på en helt fantastisk båttur i onsdags. Vi körde till små öar med tusentals fåglar, framför allt olika skarvar. Med den lilla båten kunde vi komma riktigt nära, utan att störa dem. Bland fåglarna låg också små kolonier med sjölejon, som vi också kom väldigt nära.
Sedan rundade vi Beagleskanalens signum, fyren i västra infarten och slutligen lade vi till vid en ö där vi gick i land och fick lära oss lite både om den intressanta floran i kanalområdet och om yamanesindianerna. Vi gick också upp till toppen på ön och begajstrades av den majestätiska utsikten över kanalen och de höga fjäll med snö och glaciärer, som omger den åt alla håll.
Smaragdsjön
Vid 5-tiden samma kväll åkte Åsa, Kajsa, Sandra, Linus, Niklas och jag till Laguna Esmeralda. Det är en liten sjö som ligger insprängd mellan höga fjäll som sluttar brant mot vattnet. Den som har varit i Trollsjön vet vad jag menar; det var en tvillingupplevelse att komma dit, när man varit i Trollsjön flera gånger, som jag.
För att komma till Laguna Esmeralda vandrar man genom vacker terräng i 5 km. Det är ömsom skog och ömsom myr och under stor del av tiden vandrar man längs en å (jokk på ren svenska) som rinner från sjön.
Det går uppåt men är inte brant. Efter den sista uppförsbacken ser man plötsligt sjön som bara ligger där och är vacker. Klart grön med de höga bergen alldeles intill.
Det var som sagt en tvillingupplevelse med Trollsjön och för första gången på hela resan tänkte jag på vad jag gjorde veckorna innan jag åkte hemifrån; sökte jobb i Abisko!
En härlig vandring var det och på vägen tillbaka fick vi se bävrar i ån. De hade antagligen precis stigit upp och höll på och käkade bara några meter framför oss.
På kvällen gick vi och åt på stans lammspecialistrestaurang. Vi fick en middag som jag sent ska glömma! Stora härliga nygrillade bitar av lamm som smakade fantastiskt. Och så snart det blev slut på fatet kom de med mer.
Första kvällen
Nu inser jag att jag inte har skrivit om första kvällen. Då gör jag väl det nu, även om det blir i ”fel” ordning.
Vi kom ju dit i tisdags eftermiddag och det som kändes viktigast just då var att duscha. Vi bodde på ett trevligt vandrarhem mitt i stan, där vi bodde i sexbäddsrum med våningssängar.
Efter en kort promenad för att bekanta oss lite med stan och köpa biljetter till båtturen, gick Åsa, Niklas, Lars-Åke och jag och åt på en restaurang som hade de godaste ryggbiffar man kan tänka sig. Sedan träffades de flesta av oss på en irländsk pub inte långt från vandrarhemmet, där det var proppfullt med folk och riktigt trevligt.
Eldslandets nationalpark
I torsdags åkte jag tillsammans med fyra andra, till Eldslandets nationalpark, där vi gick en fyratimmars skogsvandring längs en sjö med höga berg i bakgrunden.
När vi kom tillbaka till stan gick Niklas och jag en liten sväng på stan och köpte bland annat argentinsk choklad som vi smakade på kvällen. Efter det blev det ett par pubbesök för mig.
Ja det var Ushuaia, en stad som jag hoppas jag kommer att besöka igen. Om inte annat för att åka till Antarktis!
Nu är det fredag och vi har åkt vidare. För ett par timmar sedan åkte vi in i Chile och nyss åkte vi färjan över Magallan sund. Då fick vi se svartvita delfiner. Jättevackra simmade de graciöst omkring. Jag kommer inte ihåg vad arten heter. Nån som vet? Annars får jag väl kolla upp det vid tillfälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar