Kall natt
Det är lördag morgon (18/2). Vi har sovit vid en jättemysig bensinmack (Jo det finns faktiskt sånna!) och kafeteria, som ägs av en trevlig familj. De skulle på fest, men låt oss vara i kafeterian ändå innan vi la oss. Det var kallt på kvällen och under natten sjönk temeraturen till 1,4 grader. Jag frös redan innan jag la mig och fick inte upp kroppstemperaturen på hela natten. Låg där och tyckte synd om mig själv och tänkte att jag har aldrig frusit så här mycket i hela mitt liv. (Vilket inte alls är sant, jag har frusit mycket värre många gånger, men det kom jag inte ihåg just då...) Tänkte också att jag skulle gå ner från taket och lägga mig i bussen, men tanken på att kliva ur sovsäcken kändes ännu värre, så jag låg kvar och led.
Men nu är allt på topp igen! Den inbyggda centralvärmen är i funktion igen, det har regnat lite, men nu skiner solen. Den sydchilenska stäppen är platt men vacker, bergen är mörka i bakgrunden och jag älskar den här sketna bussen!
Vackrast i världen?
Jag har sett många vackra platser och har varit på flera ställen som varit den vackraste platsen jag någonsin varit på, men nu verkar det som första platsen tagits i besittning av en ny plats. Vi är i Torres del Paine i södra Chile och jag säger bara en sak: man blir förstummad! Vilka bergsformationer! Vilken fantastisk skönhet naturen bjuder. Det finns inte ord.
I kväll har vi grillat och haft en riktigt mysig hemmakväll vid bussarna. Med de fantastiska fjällen i förgrunden var de en fantastisk upplevelse. Folk sjunger, pratar och trivs i största allmänhet. Livet är underbart.
I morgon blir det en vandring i det övervälmande landskapet. Jag tror det blir en dag att minnas resten av livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar